Idag har jag lite ångest. Jag vaknade och min älskling hade redan gett sig iväg till jobb, det gick då plötsligt upp för mig att nu sätter hela vardagen igång. Varannan helg ensam hemma för han jobbar, det är tråkigt. Vardagarna kommer jag ha fullt upp med nytt jobb och pendling till Helsingborg. Med skolstart kommer påminnelsen om att det går mot vinter och mörker, tidiga mornar och alldeles för lite ljus. Det är bara att bita ihop, men jag VILL INTE. Jag har inte fått min dos av sommarväder som man annars kan leva på en bit in på hösten, nu har det mest känts som höst större delen av sommaren.

Ja det finns mycket att se framemot också, absolut. Min vän som älskar julen påpekade bestämt att julen kan man alltid se framemot :) Jag fyller 25 nu i höst och det innebär en massa firande, kanske t.o.m. en resa.

Nu känns det kanske lite bättre ändå :P